Blogg
Här publicerar jag betraktelser och funderingar om aktuella politiska skeenden, samt beskrivning och analys av demokrati som ideal, faktiska politiska system och individerna däri. Inläggen kategoriseras som ”Aktuellt” eller ”Demokratisk och moralisk teori”, enligt listan nedan. Ambitionen är att merparten av den teoribildning som jag lutar mig mot i betraktelserna till slut ska finnas tillgängligt beskrivet i inlägg på bloggen. För den som vill börja läsa från början fungerar inlägget Det offentliga livet som en slags introduktion och programförklaring. Det ligger som egen kategori i samma lista.
Jag vill förstås uppmana ett livligt politiskt samtal och vill dessutom gärna veta vad du tycker om mitt arbete, så lämna gärna en kommentar. Håll god och saklig ton – konstruktiv politiska diskussion kräver ärlighet och nyfikenhet hos dess deltagare. Skriv under kommentaren med ditt för- och efternamn.
Demokratin och förvaltningen 2: Förvaltningens delar
Som vi redan konstaterat är förvaltningens funktionssätt av stor betydelse för hur väl demokrati kan fungera som styrelseskick i ett samhälle av modernt snitt. I ett tidigare inlägg diskuterade jag översiktligt två olika sätt att se på hur förvaltningen ur demokratiskt perspektiv bör fungera och hur dess tjänstemän bör agera. Detta var lärorikt på ett principiellt plan, men gav inte någon riktigt klar bild av hur förvaltningen i praktiken kan påverka innehållet i den politik som i slutändan når medborgaren. Till saken hör…
Fortsätt läsa
Valet 2026
För den som missat det kan jag meddela att det har hållits val till de folkvalda församlingarna i Sverige. Resultatet i valet till riksdagen fastslogs av valmyndigheten vid lunchtid den 19:e september. Det ger vid handen att oppositionen tillsammans samlar ihop 176 av totalt 349 mandat. Tidöpartierna får 173 mandat, och har alltså förlorat sin riksdagsmajoritet. Statsminister Ulf Kristersson har begärt sitt entledigande hos talmannen. Han kommer nu leda en så kallad expeditionsministär (en regering som enbart ska utföra obligatoriska administrativa uppgifter samt…
Fortsätt läsa
Demokratin och förvaltningen 1: Regler och värderingar
Alla former av demokrati förutsätter någon form av förvaltning. När den demokratiska processen haft sin gång och ett beslut fattats ska det genomföras (eller implementeras, som det kallas på fackspråk). Om detta inte kan ske på ett effektivt sätt får politiken ingen verkan på livsförutsättningarna i samhället, och demokratin förlorar sin relevans. Förvaltningen är alltså det maktinstrument som låter politiken forma samhället. Dess plats i ett demokratiskt samhälle är emellertid omtvistad. Här finns olika förvaltningspolitiska skolor som alla har sin syn på vilken…
Fortsätt läsa
Om ”folkmakt”
Då och då hörs i offentligheten tal om ”folkmakt”. Det är ett begrepp som används av främst högerextrema agitatorer som menar att de traditionella politiska partierna inte representerar folkets åsikter, utan driver en politiskt korrekt agenda mot folkets egentliga vilja. Om folket fick bestämma, menar de, skulle de parasiterande invandrarna utvisas och de perverterade HBTQ+-människorna tystas. Retoriken hörs ofta i något nedtonad form från Sverigedemokraterna, och profiler som Markus Allard (Örebropartiet) har gjort den till en paradgren. Begreppet är lockande eftersom det är…
Fortsätt läsa
Om kvittningshaveriet och valresultatets innebörd
Då och då blir teknikaliteter som man tagit för givna en källa till mycket rabalder. En sådan händelse inträffade den 29:e april i år, då riksdagens kvittningssystem hamnade i rampljuset. Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Linda Lindberg hade fått information om att två av vildarna i riksdagen, tidigare ledamöter för SD, ämnade rösta emot regeringens förslag om att ändringar i kraven för svenskt medborgarskap ska genomföras utan övergångsregler. Med dessa mandat skulle oppositionen vinna voteringen, något som Lindberg uppenbarligen inte kunde acceptera. Hon lät…
Fortsätt läsa
Om bestämning av demos
I tidigare inlägg har jag tagit omfånget av folket, alltså demos (folket i demokrati), för given. Vilka individer som ingår i folket kan verka självklart. Indelningen av världen i länder med gränser och tydligt tillhörande befolkningar baserat på bostadsort är allmänt erkänd. Men fasaden är långt ifrån så spegelblank som den kan verka. I alla delar av världen pågår försök att omskapa eller bilda nya kollektiva politiska enheter. I Europa finns separatistiska rörelser i Baskien och Katalonien (Spanien) och Skottland (Storbritannien). Otaliga och…
Fortsätt läsa
Politisk legitimitet: substans och process
I en demokrati antar vi att folket har haft förutsättningar att delta i det politiska beslutsfattandet, och vi förväntar oss att folket ska följa de beslut som folket fattat. Styrelseskicket demokrati skänker med andra ord de politiska besluten en särskild legitimitet, en särskild rättfärdighet, som vi antar ska vara ett särskilt starkt argument när individer överväger hur de ska agera i olika situationer. I demokratier krävs särskilt starka moraliska argument för att motivera lagbrott, och vi anser att staten genom sitt våldsmonopol (polis-…
Fortsätt läsa
Varför demokrati?
Varför bör vi värna och främja ett demokratiskt styrelseskick? Det korta svaret på den frågan är att demokrati mycket sällan genererar extremt skadliga eller smärtsamma politiska utfall. Stater som styrs genom fåtalstyre eller diktatur tenderar att i mycket högre utsträckning vara inblandade i krig och andra våldsamheter med andra länder. De tenderar också att i högre utsträckning utsätta sin egen befolkning för förtryck och andra mänskliga, ekonomiska och politiska umbäranden. Att ge riktigt inflytande till befolkningen minskar benägenheten hos staten att utnyttja den…
Fortsätt läsa
Det offentliga livet
Demokratins livskraft är beroende av politiskt deltagande medborgare. Det säger nästan sig självt. Demokrati betyder folkstyre. En grupp individer (folket) som ska styra sig själv måste bestå av individer som styr, och för att styra måste de delta i den aktivitet som är styre. Ett folk som inte bryr sig om styret, som överlåter det till någon annan eller annat, kan inte vara demokratiskt. Det är ett fåtalstyre (oligarki), expertstyre (teknokrati), eller något annat som bäst beskriver just det styre som vi undersöker.…
Fortsätt läsa
Vill du få en notis per e-post när jag uppdaterar bloggen? Ange din e-postadress i fältet nedan och tryck på Prenumerera!